Alive tactics by Franciskus Urban

Alive tactics by Franciskus Urban

Något litet om det mesta och nödvändigaste i livet

+

Vad väntar vi på? Fler kateketer! Fler apologeter!

Mitt livPosted by Urban Mon, December 03, 2012 13:37:10


Advent. Ett nytt kyrkoår har börjat och den traditionella debatten om huruvida skolans avslutning skall förläggas till kyrkan har rasat. Många bra inlägg har gjorts och biskopen i Lunds stift, Antje Jackelén, skriver i Svenska dagbladet mycket klokt och rakt. Hon avslutar med att ”församlingar måste inse att undervisning om trons roll och innehåll måste få en helt annan plats i kyrkans liv än hittills.” Frågan landar alltså, helt riktigt, på oss i kyrkan.

Med ett försök till aristotelisk logik skulle jag vilja sammanfatta debatten på följande vis:

Barn har rätt till religion och andlig utveckling.
Samhället formar människor.
Kyrka och föräldrar är en del av samhället.
Staten, och därigenom skolan, är en del av samhället.
Staten skall inte bedriva religiös verksamhet eller andlig skolning.
Det är alltså kyrka och föräldrar som har uppgiften att ge barn tillgång till religion och möjlighet att utvecklas andligt.

Vad innehåller de kristna högtiderna? Vad vill vi förmedla till nästa generation?
Eftersom det nu ser ut att vara så att advent, för att ta det exemplet, är en problematisk högtid -vilket ju blir resultatet av all debatt, otydlighet och välmenande försiktighet - där ursprunget, trosinnehållet, urvattnas är risken att en väg till barns utveckling stängs. Är det verkligen konsumism, stress och tingel-tangel vi vill tradera vidare som bild för advent?

De kristna högtider vi värnar bottnar i tron på Gud Fadern, hans Son Jesus Kristus och den helige Anden.
Det är inte lätt att som förälder föra en tradition vidare som man inte har kunskap om. Så länge firandet består av musik, ljuständning och den söta sagan om Jesusbarnet går det kanske bra. Men sedan kommer frågor om varför vi firar Jesusbarnet och hur Gud kommer in i bilden. – ”Pappa, tror du på Gud? Vem är Gud?”

Det är alltså inte skolan som skall svara på den frågan!

En kyrka som är på tårna
En nyckel i detta heter kunskap. Kunskap och förnuft. Kunskapen är en förutsättning för att kunna förklara och föra vidare våra traditioner. Kunskap är också en väg till tro som (ju) består av såväl försanthållande som personlig tillit till Gud. Ett vanligt svar på frågan om pappa tror på Gud är att det finns ”något där ute som jag tror på”. Min erfarenhet är att det svaret många gånger bottnar i okunskap. Man har helt enkelt ingen kunskap om vad det är i den kristna traditionen man håller för sant. Och den okunskapen gör det svårt att förklara sambandet mellan ”något” och Jesus för det frågande barnet. Och den okunskapen ger också näring till de många missförstånd som finns i förhållande till vetenskap. Det är okunskapen som när synen på förhållandet mellan tro och vetande som oförenliga.

Med förnuftets hjälp kan kunskap nås om Gud. Med förnuftets hjälp kan logiska resonemang föras om skapelse, liv, mening och sanning. Med kunskap om dessa ting kan svaren till våra barn bli bättre och djupare. Och här kommer kyrkan in.

Kyrkan borde nu, inte minst efter biskop Antjes artikel, om inte redan stå och studsa på tå, så i alla fall ha vaknat och börjat fundera över hur föräldrar (och varför inte alla döpta vuxna) kan erbjudas utbildning i tron som våra traditioner bottnar i.

För att göra en liten utvikning och om möjligt föregripa det möjliga svaret ”resursbrist” vill jag hålla fram, inte mig själv, men sådana som jag som resursförstärkning. Vi är några teologer vid våra universitet som har målet inställt att arbeta i kyrkan och som är klara med de, för präster, obligatoriska studierna i filosofi, systematisk teologi, kristen troslära, religionssociologi och –psykologi. Själv har jag också grottat ner mig extra i filosofi (såväl praktisk som teoretisk) samt läst om livets uppkomst och utveckling inom naturvetenskapen. Jag har också utbildning i pedagogik och ledarskap. Använd mig! Använd oss!

Förnuftigt att anta att kunskap ger ett språk
Det finns flera vägar till tro. Kunskap är en, men inte den enda. När individens innersta längtan får möta kunskapen och uttryckas förnuftigt i möte med den personliga erfarenheten och då detta får övas och praktiseras, ja då händer det grejor! Lite så tänkte jag då jag i min enfald beslutade mig för att i år publicera en adventskalender för ”kyrk-ovana”, en kalender med det dubbla namnet Core CrossFit Workout Calendar. Den finns på adressen crossfitcalendar.a-tac.se

Det är min innerliga förhoppning och bön, att fler ska få tillgång till det språk som behövs för att kunna uttrycka det man så ofta redan vet och tror, men som man inte riktigt vet hur man skall handskas med. Med kunskap kommer vi längre och med kunskap får vi det språket. Det är bara så – det är rent förnuft.



Några referenser till debattartiklar som jag relaterar till i min text:

Unga får signalen att kyrkan kan vara farlig
Biskop Antjes artikel på SvD Brännpunkt (2012-12-02)

Advent som vilken folkdräkt som helst
Ledare SvD (2012-12-02)

  • Comments(0)//blogg.a-tac.se/#post187