Alive tactics by Franciskus Urban

Alive tactics by Franciskus Urban

Något litet om det mesta och nödvändigaste i livet

+

'Min sanning' - vår tids stora livslögn

Ett himla livPosted by Franciskus Urban Wed, June 29, 2016 11:53:55

Har du någon gång hört frasen ”det är min sanning”? Kanske har du själv, i någon diskussion, hävdat en ståndpunkt med att ”den är sann för mig”? Vet du; det duger inte. Varken som argument eller bärare av det som är sant.

Problemet med detta är att såväl sanningsbegreppet som sanningen i sig relativiseras. Man har idag kommit att använda ordet sanning i stället för åsikt. För visst låter det mer trovärdigt att hävda ”sanning” i stället för ”jag tycker”. Även om det inte är mer än just en högst privat föreställning. Men det handlar om mer än bara språkligt slarv. Det är en nedmontering av vår förståelse av vad sanning är. För sanningen finns oberoende av vår förståelse av den.

Stor del av de villkor människan idag brottas med: vilsenhet, osäkerhet, psykisk ohälsa, egoism och individualism, har en koppling till att sanningen relativiseras. Vi lärs och förutsätts idag att själva forma våra liv utifrån egna önskemål och passioner. Och för att det skall låta sig göras krävs att den gemensamma måttstocken – sanningen – bryts ner, så att var och en, ofta utifrån känslor och trender, kan forma sin egen verklighet för att legitimera den privata sfärens beslut och handlingar.

I detta är inget längre heligt. Inga områden är fredade. Allt är möjligt att relativisera - inte minst vad vi definierar oss som. Detta trots att fysisk realitet och biologi visar på annat. Säger jag, exempelvis, att jag är kvinna så äger det större giltighet än vad födelseattesten säger. För att jag känner för det. Just nu. För att det är ”min sanning”.

För litet sedan stötte jag på en annons för en bok. Den heter ”Dina sanningar” och verkar vara rena läroboken i relativism. Eller så har författaren bara valt att slå mynt av pågående utveckling. Hur som bidrar den till att föra oss än längre in i lögnen. På bokens marknadsföringssida (jag bjuder på länken lite längre ner) står att läsa:

”’Dina sanningar’ handlar om vardagen och om vilka tankar och sanningar som formar den. Vill du lära dig att hantera och ta dig förbi de dagliga friktionerna som ställer sig i vägen för ett lyckligare liv? Då ska du läsa den här boken. Steg för steg vägleder författaren dig genom sanningar, tankar, känslor och reaktioner. Du får konkreta och handfasta råd på hur du förändrar och skapar din verklighet, precis så som du vill ha den. / Boken hjälper dig att sluta leta efter fel hos dig själv och andra. Den stödjer dig i att utveckla relationen till dig själv, din partner, dina vänner & arbetskamrater. Den tar fasta på och utgår från vardagliga situationer som ofta leder till slitage och onödigt krävande inre och yttre konflikter. / Den här boken handlar om livet som det verkligen är, och förslag på hur du kan välja att leva det. Den här boken är här för att förändra ditt liv.” (http://dinasanningar.se/)

Om man nu inte ställer upp på detta utan förstår att en människa, lika väl som det samhälle hon lever i, behöver fast mark att stå på och normer att hålla sig till. Vart söker man sig då? Om föräldrar önskar ge sina barn en stabil grund som vägledning, var finner de sådan skolning? Kyrkan borde vara ett gott svar eftersom hon i alla tider burit på tradition och normer. Tänk då när det är dags för konfirmation; när mamma och pappa möts av följande information på en Internetsida för blivande konfirmander:

”Vad spelar du för roll? Är du värd något?
Givetvis funderar du på det. Det gör de flesta. Och andra saker med – som varför saker ibland är som de är, och om det verkligen är ok eller ens någon slags mening med att de är som de är. / Vi svarar inte på allt, för vi har inte alla svaren. Det vore fånigt att påstå. Men vi pratar om det. Vi pratar om allt, nämligen. Visst, vi pratar om tro. Det vet du. Men när man pratar om tro, så blir det att man pratar om mycket annat. Som frågorna ovan, till exempel. Vi ser det som så att konfirmationsläsning handlar om att skapa sig en uppfattning och en bild av världen, sig själv och andra. Om varför och om hur. Den uppfattningen skapar du själv, genom att prata med andra. / När vi under tiden berättat vad vi tror på, då får du själv bestämma vad du tror. Eller inte tror. Oavsett vilket är vi säkra på att det ger dig någonting. Kanske svar, men framför allt ett nytt sätt att se på världen och människor omkring dig. Och antagligen på dig själv också.”


Texten, som ligger väl i linje med boken ’Mina sanningar’, finns att läsa på en webbplats som heter ”Tro på dig”. Den tillhör och drivs av församlingar i majoritetskyrkan i Sverige. (http://www.tropadig.se/).

Det kan tyckas vara väl stridslystet att nämna detta. Gud vare min själ nådig. Men detta är viktigt. Detta är avgörande ting för en kristen människa. Det handlar om saligheten och evigheten. Detta är, bokstavligt talat, en fråga om liv och död.

Det är ingen hemlighet att det inom kristendomen finns varierande förståelse av den kristna tron och läran. Samtidigt fortsätter sekulariseringen och allt fler växer upp utan en levd erfarenhet av den grund som en gång formade vår civilisation – den Kristna Kyrkan. Den stora frågan idag är hur vi på nytt kan styra in till samma trygga hamn och så rädda fler människor undan likgiltighetens tyranni.

I söndags, då temat var lärjungaskapets sändning, närmade jag mig detta stora:

”Påfrestningarna på människan har aldrig varit större än idag. I ett allt mer osäkert klimat, där människan indoktrineras in i föreställningen att hon måste konstruera sig själv och sin egen sanning, kommer tillvaron en dag att kollapsa. / Sällan eller aldrig har behovet av sanning och sans varit så stort. Därför är de ord som kallade apostlarna aktuella just nu. För det är med sanningen allt börjar. Det är insikten i att vi måste förhålla oss till och bottna i Sanningen. Om vi som civilisation och kultur inte har samma förståelse av vad sanning är, kommer allt till slut att lösas upp. / Våra kallelser ser olika ut. Det handlar inte enbart om kyrklig tjänst eller ett liv i kloster. Äktenskapet, yrkesval, att ge av sig själv ideellt kan vara kallelser och att vi i våra olika situationer och miljöer är beredda att vara vittnen. Vi sänds ju de facto ut som troende, döpta, lärjungar i liturgins avslutning; ut i vardagen. Men alla kallelser börjar med den brytpunkt där allt släpps och steget in i det nya tas. Och som ett sanningens vittne är det omöjligt att klamra sig fast i den gamla lögnen.”

Hela predikan återfinns via följande länk:

Relativismen är en modernismens farsot. Motmedlet är sanning och även om det intellektuella planet inte är det enda, är det i sanningen vi måste ta vår utgångspunkt. Det är i Sanningen vi måste börja leta efter svaren och vägen framåt. Men inte i ”min sanning” utan i Guds Sanning.

Fr. Franciskus Urban
präst i Nordisk-katolska kyrkan


Ett boktips: ’I Sanningens tjänst’
”Människan behöver inte fly in i sagans eller fantasins värld för att bli varse dramatik. Kampen mellan gott och ont utspelas ständigt och vid en front utkämpas slaget om den sanning som i den senmoderna ("postmoderna") eran kommit att relativiseras. 'I Sanningens tjänst' vill, i form av ett kyrkoårs predikningar, visa på att Sanningen inte är en obskyr idé; ingen ideologi bland andra, utan realitet; en person. Sanningsanspråket är, i Kristen tro och lära, inte en fråga om makt, utan en förutsättning för en rad fundamentala principer och ett gott liv.” (’I Sanningens tjänst’, 2016)

http://www.adlibris.com/se/bok/i-sanningens-tjanst-9781364745479




…till sanningen

Sant kan ingenting bli
Bara förhålla sig till:
i riktning till eller från

Sant kan ingenting bli
Blott verka i relation till;
antingen för eller emot

Sant kan ingenting bli
som inte är av evighet
och före allt…


(Ur diktsamlingen 'Större än')





  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.